Henrik Ibsen – Ett dockhem (Norska)
Henrik Ibsen – Gengångare (Norska)
Tove Jansson – Pappan och havet finns på Colombine teaterförlag
Leffler – Sanna kvinnor (Kan köpas som bok eller laddas ner i PDF på DramaDirekt)
August Strindberg – Fröken Julie (Svenska)
August Strindberg – Leka med elden
Tomas Vinterberg – Festen
Att alla pjäserna inte finns som länkar beror på att vi inte har rättigheter att lägga ut dem på nätet. Dock kan man hitta både Strindberg- och Ibsen-pjäserna samt Pappan och havet på de flesta bibliotek och välsorterade bokhandlar. Festen ingår i DVD-samlingen The dogma collection 1-4 som finnas att köpa hos välsorterade näthandlare.
Det går även att låna pjäser av arrangörsgruppen.
De sju pjäserna existerar inte bara sida vid sida, vi har dragit även trådar mellan dem.
Follökna
För ungefär 20 år sedan köpte Helge Klingenfelt (Festen) herrgården Follökna, i närheten av Malmköping, av Greven (Fröken Julie) för att driva hotell- och restaurangverksamhet. Malmköping var ett naturligt val för Helge eftersom hans fru Else (Festen) spenderat somrarna på det närbelägna Bergfors tillsammans med sin syster Julie (Fru Bark i Sanna Kvinnor).
Det har gått bra för Helge och Else. De har fått fyra barn; tvillingarna Linda och Christian, dottern Helene och sonen Michael (Festen). Helge har övergått till annan verksamhet, köpt fler hotell och börjat bygga upp en förmögenhet. Han har därför låtit Follökna att förfalla en tid. Helges bror Leif (Fadern i Leka med Elden) har, med hjälp av Snickare Engstrand (Gengångare), byggt sig en egen gård i närheten där Leifs familj bor på somrarna.
Helge och hans familj har haft många goda år på Follökna men nu är det dags för familjen att gå vidare och sälja herrgården. Helge har hittat en köpare i familjen Mumin (Pappan och Havet), han ser pappan i familjen som precis den typen av hyggliga, lite godtrogna, person som kan ge honom rätt pris för Follökna.
Malmköping
Kring gårdarna i Malmköping har det bildats en krets av vänner. I närheten av Follökna ligger Grevens gods, där Greven bor på somrarna tillsammans med sin dotter Julie (Fröken Julie). I vänkretsen av gårdar finns också Helene Alving (Gengångare), Kammarherre Alvings änka, som till skillnad från de andra bor i Malmköping året om.
I närheten av Follökna ligger också Bergfors. När Elses och Julies föräldrar dog ärvde Julie och hennes man Pontus Bark (Sanna Kvinnor) gården. Gården har sedermera sålts för att lösa ut familjen Bark ur ekonomiska problem och är nu inte längre i vänskapskretsens ägo.
Kusinerna
I takt med att barnen i familjerna växt upp har det bildats ett sommargäng av kusiner med gemensamma barndomsminnen. Helges och Elses barn – Christian, Linda (som tog sitt liv i vintras), Helene och Michael – deras kusin på fars sida Knut Klingenfelt (Leka med Elden), deras kusiner på mors sida, Berta och Lissi Bark (Sanna Kvinnor) samt Knuts kusin på mödernet, Adèle Krogstad (Leka med Elden) ingår alla i det här gänget, liksom Grevens dotter Julie.
Ibland var också några av de fast bosatta barnen, Kim, Pia (Festen) och Regine (Gengångare) med. De bodde inte längs med sjön Nedingens stränder utan i centrala Malmköping. När åren gick blev de bofasta barnen kvar medan kusinerna tog sig ut i världen. Sedermera har de fått jobb som tjänstepersonal åt de rikare familjerna.
Logen
Logen är ett exklusivt brödraskap, ett informellt nätverk som ordnar tjänster åt varandra. De spelar också kort, ibland om rätt stora summor, dricker dyr whisky och röker cigarr. Greven är logens ordförande, Leif Klingenfelt logens vice ordförande. Också med är Helge, Pontus Bark, Kamrer Lundberg (Sanna Kvinnor), Pastor Manders (Gengångare), Torvald Helmer (Ett Dockhem) och Doktor Rank (Ett Dockhem).
Malmköpings kulturförening (MKF)
Malmköpings kulturförening har i tio år verkat för att frälsa närbygden med välbehövlig kultur. Kulturföreningen bildades av Leifs hustru (Modern i Leka med Elden), tillika dess ordförande och består för närvarande också av Else Klingenfelt, Juile Bark, Helene Alving, Michaels fru Mette Klingenfelt (Festen) samt mamma Mumin (Pappan och Havet), som nyligen gått med i kulturföreningen och tagit på sig att vara dess vice ordförande.
MKF:s nuvarande mission är ”Kammarherre Alvings Barnsjukhus”. Änkan Alving har skänkt en stor summa pengar till MKF för att uppföra detta i sin döde mans ära. Snickare Engstrand har varit byggherre för den närbelägna byggnaden som precis blivit färdig. MKF är dock lika mycket en förening för att skvallra och dricka kaffe som att göra en god kulturgärning.
Personalen
Kim, Pia och Kristin (Fröken Julie) arbetar på Follökna i stort sett året runt. Kim är chef för personalen och Pia, Michelle och Kristin arbetar som servitriser/roomsservice. Det finns även personal som arbetar i köket men de ser man inte så mycket av. Under middagen har serveringen fått tillökning: Jean (Fröken Julie) och Regine är Grevens respektive fru Alvings personlige tjänare som utlånats till personalstaben för den ökade arbetsbördan.
Aktiebanken
Aktiebanken är en liten, exklusiv och familjeägd investmentbank med traditioner på svensk finansmarknad. Aktiebanken verkar inom ett brett område av högkvalitativa finansiella tjänster med en tyngdpunkt på värdepappershandel och kapitalförvaltning. Aktiebanken har sitt huvudkontor i Stockholm och där arbetar Mette, Berta och Nils (Ett dockhem) med administration. Kamrer Lundberg (Sanna kvinnor) är anställd som bankekonom. Torvald Helmer är mäklarchef men skall snart befordras till Vice VD med ansvar för hela den svenska verksamheten. Två av ägarna till den onoterade banken är Greven och Leif Klingenfelt.
Tjejgänget från stan
Nora Helmer, Kristin Linde (Ett Dockhem) och Kerstin Klingenfelt (Sonhustrun i Leka med Elden) har växt upp i Stockholm och gått i skolan tillsammans. De har varit tre bästa väninnor som nu återförenas från olika håll som gifta på Follökna.
Spöken
Det spökar på Follökna. Det är naturligtvis bara skrock men Mumin (Pappan och Havet) verkar faktiskt kunna se något. Gbatokai (Festen) och My (Pappan och Havet) anar att det har att göra med Linda som tagit sitt liv på Follökna. Även Christian, Lindas tvillingbror, verkar ha någon koppling till fenomenet.
Vi har låtit vissa roller utgå från pjäserna för att ersättas av instick från roller från andra pjäser. Det betyder inte att rollen tar över den ersatta pjäsens personlighet, bara dess handlingar och funktion i pjäsen.
Fadern i Leka med Elden tar över Leif Klingenfelt från Festen.
Regine i Gengångare tar över Michelle från Festen.
Jean i Fröken Julie tar över Lars från Festen.
Torvald Helmer i Ett Dockhem tar över toastmastern i Festen.
Christan i Festen tar över Fiskaren från Pappan och havet.
Linda i Festen tar över Mårran från Pappan och havet och kommer att spelas av en regissör.
Adele (Leka med elden) och Julie (Fröken Julie) tar över sjöhästarna i Pappan och havet
Greven ur Fröken Julie tar över Direktör Borg, som Pontus Bark (Sanna kvinnor) har en skuld till.
Sammanfattning av rollerna utifrån texten i ”Den röda tråden”.
Festen
Helge Klingenfelt – Familjefar. Ägare till Follökna. Medlem i logen. Fyller 60 år.
Else Klingenfelt – Gift med Helge. Medlem i MKF.
Christian Klingenfelt – Äldste sonen, äger restaurang i Paris.
Helen Klingenfelt – Dotter, socialantropolog, har med sig ny partner, Gbatokai, till festen.
Michael Klingenfelt – Yngste sonen i familjen. Gift med Mette. Äger restaurang i Stockholm. Vänsterprasslade med Regine förra sommaren.
Mette Klingenfelt – Michaels fru och mor till deras barn. Arbetar med administration på Aktiebanken. MKF:s yngsta medlem.
Gbatokai – Helenes nya partner som ingen har träffat tidigare.
Kim – Chef över serveringspersonalen, arbetar på Follökna. Barndomsvän med Christian.
Pia – Servitris på Follökna, uppväxt i Malmköping.
Leka med elden
Leif Klingenfelt – Helges bror. Har låtit Snickare Jacob Engstand bygga ett sommarhus i närheten av Follökna. Vice ordförande i logen, sitter i Aktiebankens styrelse.
”Modern” Klingenfelt – Gift med Leif. Syster till Nils Krogstad, tar hand om hans dotter Adèle. Är kyrkvärd åt Pastor Manders i Stockholm. Ordförande i MKF.
Knut Klingenfelt – Sonen, konstnär, oftast inte är disponerad att arbeta. Lever på sina föräldrar. Utbildad i Paris.
Kerstin Klingenfelt – Gift med Knut. Hemmafru. Växt upp i Stockholm. Gammal väninna till Nora Helmer och Kristin Linde.
Adèle Krogstad – Knuts kusin på mödernet. Dotter till Nils Krogstad. Barndomsvän med Julie.
Axel – Nyfunnen vän till Helge. Spenderade förra sommarn på Follökna, så trevlig att han nu är bjuden till Helges kalas. Nyskild.
Sanna kvinnor
Pontus Bark – Medlem i logen. Spelmissbrukare, sedan sju år tillbaka utan arbete.
Julie Bark – Elses syster, gift med Pontus Bark. Medlem i MKF.
Lissi – Pontus och Julies äldsta dotter. Gift med Wilhelm. Hemmafru med barn.
Wilhelm – Gift med Lissi, vänsterprasslar bakom hennes rygg.
Berta Bark – Pontus och Julies andra dotter. Arbetar med administration på Aktiebanken.
Kamrer Lundberg – Arbetar på aktiebanken som bankekonom tillsammans med Torvald Helmer. Medlem i logen.
Fröken Julie
Greven – God vän till Helge. Ordförande i logen. Sitter i aktiebankens styrelse. Änkling.
Julie – Greves enda dotter. Vän med Adèle. Har nyligen brutit upp från en förlovning.
Jean – Arbetar åt Greven som chaufför och personlig tjänare. Är utbildad sommelier. För kvällen utlånad till serveringsstaben på Follökna.
Kristin – Arbetar på Follökna permanent. Är kyrkvärd i Malmköpings kyrka.
Gengångare
Helene Alving – God vän till familjen, bor sedan länge i närheten av Malmköping. Medlem i MKF. Har finansierat bygget av ett barnsjukhus i sin avlidne mans namn.
Osvald Alving – Son till Helene Alving. Konstnär som är nyss hemkommen från Paris.
Jakob Engstrand – Snickarentreprenör med eget företag i Malmköping, anlitas flitigt när någon behöver något fixat. Har just färdigställt ”Kammarherre Alvings barnsjukhus”.
Regine Engstrand – Jakobs dotter Arbetar åt Helene Alving som personlig tjänare. För kvällen utlånad till serveringsstaben på Follökna. Hade en affär med Michael förra sommaren.
Pastor Manders – Har varit präst i Malmköping men arbetar nu i Stockholm. Kallas alltid när en präst behövs; har vigt många av paren, döpt och konfirmerat alla barnen. Begravde senast Linda i vintras. Medlem i logen. I Stockholm arbetar Modern Klingenfelt som kyrkvärd åt honom.
Ett Dockhem
Torvald Helmer – Helges trogna bankman, nybliven vice VD för aktiebanken, kvällens toastmaster. Medlem i logen. Gift med Nora. Kamrer Lundberg är Torvalds högra hand.
Nora Helmer – Torvalds fru. Växt upp i Stockholm. Gammal väninna till Kerstin Klingenfelt och Kristin Linde.
Doktor Rank – Familjernas doktor, spenderar somrarna på Follökna, bor i Stockholm på vintern. Medlem i logen.
Kristin Linde – Änka vars man var vän till Helge och Else. Växt upp i Stockholm. Gammal väninna till Nora Helmer och Kerstin Klingenfelt.
Nils Krogstad – Jurist som genom ekonomisk brottslighet varit socialt utstött, numera tagen till nåders och anställd på Aktiebanken. Far till Adèle, bror till Leif Klingenfelts fru.
Pappan och Havet
Pappa Mumin – Ska köpa Follökna för att driva hotell. Gammal fiskekamrat med Helge.
Mamma Mumin – Gift med pappa Mumin. Ny vice ordförande i MKF.
Mumin – Barn till mamma och pappa Mumin. Dragen till Julie och Adele. Har en underlig förmåga att se den döda Linda.
My – Fosterbarn som bor hos Muminfamiljen.
Det här är nutid, så om inte annat sägs tilltalar rollerna varandra med förnamn. I de fall då rollerna saknar namn kommer spelarna själva att få döpa dem på plats.
Mitt i hetsen av dans, sprit och midsommarfest stod Kristin ändå ganska stadigt på benen. Hon som var kokerska på godset kunde ändå inte vara svartsjuk på någon som fröken Julie, knappt ens arg på henne.
Fröken påminde på något sätt om en kattunge som Kristin tagit hand om som liten, som hade ett fult och infekterat sår på benet som den rev upp varje natt. Såret blev större och större och till slut hade Kristins pappa slagit ihjäl den så den skulle slippa plågas.
Men Jean däremot, Kristins fästman, borde veta bättre! Att som grevens betjänt låna sig till lek med en sådan som fröken Julie, det är skamligt.
Jean verkar ändå ha framtiden för sig. Säkert kan han stiga i graderna, kanske bli hotellägare en vacker dag. Då ska Kristin sitta som värdinna i receptionen har hon tänkt, ingen berusande midsommarnatt ska få ändra på det.
Och om det innebär att Kristin måste ge Julie en knuff i ryggen på väg ner i avgrunden, så kommer hon ändå att slippa plågas när hon väl är där.
Fru Julie Bark var fast i en omöjlig situation, antingen måste hon svika sitt barn eller så måste hon låta mannen hon älskar förnedras och krossas. Så många mödrar som sitter i samma situation som fru Bark, alla som lever med alkoholister, med missbrukare, med män som slår dem!
Förnuftet säger att hon måste låta Berta, dottern, förvalta det lilla som finns kvar av familjens pengar. Berta jobbar så mycket hon kan på banken, men allt hon tjänar försvinner i faderns fickor, mest till hans spelskulder. Och fru Bark älskar ju sitt barn!
Men kärleken till mannen är annorlunda. Det är konstigt att en kvinna kan älska den som sviker gång på gång, den som använder hennes kärlek till utpressning, den som använder hennes hushållskassa till sprit och spel, den som inte drar sig för att slå henne.
Är det sant kvinnligt att uppoffra sig, att tåla och förlåta allt?
Hur går det till när kärleken gör någon till ett offer?
Kär-lek. En lek kan vara ett spel med regler, med vinnare och förlorare, och i Kerstins och Knuts äktenskap är leken kär.
Och svartsjukan blir en krydda, tårar en lockelse, en kyss med en annan blir ett spänningsmoment och om den äkta mannen skulle se kyssen blir den en seger.
Människor som har tråkigt hittar på underliga saker för att få tiden att gå. Familjen behöver inte arbeta, de lever på sitt ärvda kapital, de ägnar sig åt att måla tavlor, att äta frukost, att gå en promenad och då helst arm i arm med någon som det skulle kunna bli en flirt med. Men vad händer om verkliga känslor, kärlek utan bindestreck, kommer med i leken? Hur långt kan man gå innan elden bränner på riktigt? Och kan man skratta efteråt – vad som har än hänt?
Det viktigaste för varje människa är att hon fullgör sin plikt, det hade alltid pastor Manders varit övertygad om.
En gång för många år sedan hade kvinnan han älskade kommit till hans rum sent en kväll. Hon berättade att hon lämnat sin man, hon hade upptäckt att han var otrogen mot henne, och nu ville hon aldrig se honom mer.
Vad är då en prästs plikt? Kärleken till kvinnan framför honom?
Nej, nej.
Gå tillbaka till din man och ditt äktenskap, kvinna! hade han sagt henne.Så hade det också blivit. Mannen, kammarherre Alving, var en dålig människa. Han drack, gick till horor och hade älskarinnor, och bodde för det mesta borta från familjen.
Men till pastor Manders stora stolthet hade fru Alving efter den kvällen när han avvisade henne dolt denna sanning för omvärlden såväl som för sin son Osvald. Utåt sett var äktenskapet fullt av moral, renhet och gudstro.
Nu var kammarherren död sedan många år, och till hans minne ska snart ett barnhem invigas.Men det är inte den enda gengångaren som dyker upp i kammarherrens spår.
Det finns hemligheter som kan krossa människors liv om de avslöjas, men vilka de är kan man inte veta innan de har briserat.
Sådana hemligheter hade fru Linde inte haft i sitt liv, de svek hon gjort hade hon gjort öppet och också fått bära konsekvenserna av. Så träffade hon honom igen, efter många långa år av kärlekslöshet, och plötsligt tändes en varm låga inombords. Kanske finns det ändå hopp! Kanske är det inte försent!
Men frågan är hur mycket en människa kan förändras. Vem är egentligen hennes barndomsvän Nora Helmer, till ytan bankdirektörens dockhustru? Hur stämmer det in att hon suttit uppe på nätterna och arbetat, till och med begått brott för sin familjs skull, när hon sedan skrattar bekymmerslöst för sin man hela dagarna. Skulle han älska henne om han visste vad hon gjort?
Och vilka val måste fru Linde göra, när det visar sig att mannen hon älskar är den som håller hemligheten i sin hand?
Lilla My, som gillade allt som var farligt och spännande, stortrivdes när stormen tjöt och lyktan flämtade.
Havet var främmande och vilt, minst av allt hemlikt och tryggt. Ändå var det dit muminfamiljen måste ta sig för att kunna vara en riktig familj. För vad är en pappa om han inte beskyddar sin fru och sina barn? Ingenting ju?
När världen omkring oss förändras måste vi själva ibland ta till drastiska metoder för att komma ihåg vilka vi är. Pappan måste utmana själva havet. Men vad händer med den familj som är kärnan i hans liv? Hur är en mamma som inte har någon blomsterrabatt att rensa i?
Och hur gör man revolt mot sina föräldrar om man är så snäll som mumintrollet?
När man söker sin uppgift och sin identitet kan det sluta med total ensamhet. Man kan förlora sig så helt i att fiska eller att måla blommor på fyrväggar att man tappar bort det som egentligen spelar roll för en – de personer man älskar.
Det gröna talet eller det gula?
Jag visste att min bror skulle berätta om det som hänt honom och mig idag när vår far fyllde sextio. Själv vågade jag aldrig göra som han.
Inte förrän nu har jag vågat berätta om det för någon, nu när jag är helt onåbar för honom, på andra sidan.
Jag ser att Helene har hittat mitt brev. Jag har sett att hon läst det, att hon grät när hon gjorde det. Lilla Helene, min lillasyster, hon var alltid så bra på kurragömma.
Jag är så glad att jag slipper vara med på fars sextioårsfest. Jag vet hur det är att sitta där och le, att inte visa något man känner, att inte berätta om något viktigt eller be om hjälp. Det skulle förresten inte löna sig att be om hjälp i vår släkt, vi är hårda mot varandra.
Så hjälpte till exempel mor aldrig mig eller Christian, inte ens när hon kom på oss i fars rum. Hon bara stängde dörren och gick.